Category Archives: Okategoriserade

Beklämmande rysspropaganda i DI från Anders Svärd (C)

DEBATT/ Läser Anders Svärds (C) debattartikel i Dagens Industri och blir både besviken och arg, men inte förvånad. Inom centerpartiet har det alltid funnits framträdande företrädare som hamnat fel när det gäller Ryssland. Från Skånska Dagbladets ledarsida till kommunpolitiker, riksdagsledamöter och nu – som en röst från det förflutna – centers gamle försvarspolitiske talesperson Anders Svärd. Centern har ett internt problem när det gäller ryssvänligheten. Ett problem som de försvars- och västvänliga krafterna som finns i centern måste ta itu med.

Redan i början av sitt proryska inlägg slår Anders Svärd fast att ”Sverige behöver en ny rysslandspolitik”. Och när han sedan skriver ”Att fortsätta underblåsa rysskräck är inte i något hänseende konstruktivt om vi vill förbättra våra egna säkerhetsförhållanden”, börjar det kännas riktigt otäckt. Gemensamt för den stora majoriteten av Putinvänliga debattinlägg, desinformationsartiklar i försvarsfrågan och anti-Nato inlägg är att hävda en påstådd ”rysskräck” i Sverige. Rysskräck anklagas alla för som varnar för Rysslands aggressiva utrikespolitik, territoriella krav på områden som ingick i det gamla Sovjet och hoten om att ta till vapen om man inte får som man vill. Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att artikeln var ett beställningsjobb, i tid lagom för att misstänkliggöra storövningen Aurora 17 .

Jag må vara mindre kapitalist än vad Anders Svärd är men när han förordar att ”vi svenskar borde se Ryssland som en framtida exportmarknad” och vi därför borde anstränga oss för så goda relationer som möjligt blir jag beklämd. Att handel mellan två länder skulle öka det ena landets möjligheter att påverka politik och samhällsförhållande i det andra är inget annat än att försöka rättfärdiga pengahungern. Kina är ett bra exempel där fjäsk och självvald blindhet gör att handeln kan frodas och uppmuntras. Kina är ett exempel som inte bör följas.

Anders Svärd är kritisk till beskrivningen av Ryssland som ett hot och som enligt honom endast används som skäl för att stärka det svenska militära försvaret. Ett synsätt han inte finner ”värdigt” ett fritt land som Sverige.  Istället för denna, för honom uppenbarliga helt felaktiga Rysslandsbild, bör Sverige satsa på att utveckla ”goda relationer” med Ryssland. Inte ett ord om den ryska annekteringen av Krim, inte ord om kriget i Ukraina, inte ett ord om de ryska hoten mot sina grannar som tidigare ingick i det kommunistiska sovjetväldet, inte ett ord om de aggressiva ryska militärövningarna i Östersjön, inte ett ord om de ryska bombövningarna mot Sverige.

ROLF K NILSSON
Medborgerlig Samling

1 kommentar

Filed under Okategoriserade

Moderater utan försvarspolitiskt förtroende vill satsa på försvaret – hur mycket är prutmån och vad säger Reinfeldtnedrustarna ?

DEBATT/ Moderaterna håller presskonferens och säger sig nu vilja avsätta två procent av BNP till försvaret. Vi får också hör att allting inom försvaret ska förstärkas…  Visst låter det bra.  Men vad säger att man kan lita på moderaterna efter att partiet under åtta år i regeringsställning gjorde allt för att dra ner och försvaga det svenska försvaret? Internt motarbetades och baktalades de krafter inom partiet som ville ha en annan, och som det visar sig idag, helt realistisk satsning på försvaret.

Det klingar falskt när moderatledaren står och förklarar hur det ser ut i världen och hur mycket det svenska försvaret behöver stärkas. Moderaterna har för länge sedan förbrukat sitt förtroende som det försvarsvänliga partiet i Sverige. Och det krävs mycket mer än det vi kunde höra i dag på presskonferensen för att partiet ens ska närma sig det förtroende man en gång hade i denna fråga.

Jag kan bara inte låta bli att citera moderaterna när de på sin hemsida förklarar att Moderaterna har under de senaste åren varit pådrivande för att höja försvarets anslag, både på kort och på lång sikt. Vi drev nyligen fram den tredje förstärkningen av Sveriges försvarsanslag under den här mandatperioden. Alla tre uppgörelserna har gett substantiella tillskott till försvaret som bidragit till att stärka Sveriges försvarsförmåga här och nu.”  Jag ska inte säga att det är en medveten lögn. Men det är helt fel uppgifter och det är en försåtlig lek med svenska språket.  Moderaterna har inte varit med om att stärka försvaret. I de uppgörelser man gjort med regeringen har man möjligen bidragit till att bromsa upp nedrustningstakten. Inte en enda av uppgörelserna har resulterat i att ge Försvarsmakten de medel som krävs för att den ska kunna uppfylla de försvarsbeslut som har tagits i riksdagen.

Att som moderaterna gjorde vid en av uppgörelserna gå ut i annonser och på affischer förklara att man stärker försvarsförmågan var en ren lögn. De moderata kraven var högre än vad regeringen ville ha, ja. Men moderatförslagen låg långt ifrån det verkliga behovet. Det man bidrog med var att sakta ner på den avrustning som i praktiken pågår genom att kostnaderna ökar mer än vad som tillförts för att täcka de existerande behoven och samtidigt stärka försvaret.

Moderaternas ”nya” försvarspolitik och de satsningar man vill göra försvann i stor del i det enorma ordflöde som präglade presskonferensen.

Men om vi ser rent konkret vad den nu är moderaterna vill göra.

”Valet står inte mellan att stärka Sveriges försvar eller att bli medlem i Nato. För att stärka Sveriges säkerhet på allvar måste vi göra både och. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra.”

Kloka tankar, inget att invända mot.

När Moderaterna samlas till stämma i oktober kommer vi att söka stöd för förslaget att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod.”

För lite och för sent.  Det svenska försvarets behov är stora. Det måste snarast avsättas en klumpsumma för att göra de förstärkningar som försummats. Och sedan så snart det är byråkratiskt möjligt avsätta 2,5 procent av BNP till försvaret.

”Fokus för styrketillväxten ska ligga på närområdet och att hela Sverige ska kunna försvaras. Särskilt viktigt kommer försvaret av Östersjön, och framförallt Gotland, att vara. Utöver Östersjön är exempelvis ökad försvarsförmåga runt Göteborg särskilt prioriterad.”

Helt riktiga slutsatser men Skåne får inte glömmas bort, inte heller Norrland. Förstärkningar behövs i hela landet. I de försvarssatsningar som moderaterna vill göra och som avslöjades på presskonferensen fanns också mer konkreta punkter.

”Satsning på IT-säkerhet.”Bra!

”Satsning på psykologiskt försvar.”Bra!

”Förstärkning av markstridskrafterna genom beslut om att börja bygga upp en tredje armébrigad i Skåne. En ökning av numerären i Hemvärnet bör inledas samt att samtliga Archerpjäser bör behållas och förbandssättas.”Bra! Men varför ”bör”?  Varför inte ”En ökning av numerären i Hemvärnet SKA inledas” och ”att samtliga Archerpjäser SKA behållas och förbandsättas”?

”Luftförsvarsförmågan bör förstärkas genom ett tidigarelagt införande av luftvärn med medellång räckvidd. Beslut bör tas om anskaffning av ny luftburen sensorförmåga. Beslut bör tas om att behålla ett antal Jas C/D för att bättre kunna klara av införandet av Jas E. ” Samma sak här – varför ”bör”?  ”Luftvärnsförmågan SKA förstärkas…”, ”Beslut SKA tas om anskaffning av ny luftburen…”  Varför så tveksamma?

I förslaget från moderaterna ingår också vad man kallar satsningar på medellång sikt –  2021 till 2025. Satsningar som med tanke på det omvärldsläge vi befinner oss i inte kan vänta utan måste igångsättas snarast.

” Beslut om nya förbandsorter och utökning av befintliga förband och enheter. Prioriterad verksamhet är exempelvis ny flygflottilj i Uppsala, upprättande av amfibieregemente i Göteborg, samt förstärkning av stridsgruppen på Gotland.”  Bra, men vad jag direkt saknar är en flygflottilj i Skåne, förstärkning av pansarförmågan i Skåne och marina enheter fast stationeradepå Gotland.

”Prioriterade materielprojekt att överväga är exempelvis ytterligare ubåtar, ny generation av ytstridsfartyg samt luftvärn för ytstridsfartygen och analys av behovet av långräckviddigt luftvärn.”  Varför inte slå fast: Fler ubåtar, ny generation ytstridsfartyg och luftvärn för ytstridsfartygen. Åter igenVarför denna tvekan? Framför allt när det gäller vad som behövs omedelbart och det är luftvärn för de ytstridsfartyg som Sverige idag förfogar över. Att vänta är att utmana ödet.
Riktigt sorgligt blir det när man ser hur moderaterna formulerar sig kring JAS  Beslut bör tas om att behålla ett antal Jas C/D för att bättre kunna klara av införandet av Jas E.”  

”Ett antal” kan vara allt från ett och uppåt. Ingenting om att de drygt hundra JAS-plan som flyget idag disponerar ska behållas och att förstärkningen ska ske genom att tillföra de  60 plan av en nyare modell som är beställda.  Av detta kan man bara dra slutsatsen att moderaterna står fast vid överenskommelsen med regeringen att skrota större delen av det svenska väl fungerande flygvapnet. Rent försvarsvansinne.

Det finns mycket som är bra i det moderaterna nu har kommit med. Men där finns en tvekan och man får intrycket att man har tagit i med alla krafter för att kunna ha en prutmån när det ska förhandlas med dels centern men också med socialdemokraterna. Det förklarar också tvekandena och alla ”bör”.  Nu är det upp tillbevis som gäller för moderaterna. Jag har ingen tilltro till det här – även om många av förslagen är bra, mycket bättre än det vi har sett tidigare. Sedan ska det bli mycket intressant att se hur alla Reinfeldtnedrustare reagerar på detta förslag. För många av dem finns kvar inom moderaterna. Högt upp i organisationen.

ROLF K NILSSON
Medborgerlig Samling

.

 

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Friheten och demokratin måste försvaras – därför är Aurora 17 nödvändig

 

”För Auroracden värld vi lever i, det som händer i Sverige och i vår omvärld är verklighet. De är inte påhittade hot som vi står inför, de är otäckt verkliga.”

Vi närmar oss nu snabbt september månad och den kommande försvarsövningen Aurora 17.  Syftet med Aurora 17 är att övningen ska bidra till att Sverige får ett starkare försvar och för att träna förvarets förmåga när det gäller större och kvalificerade motståndare. Övningen genomförs tillsammans med militära enheter från Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge och USA. Detta samarbete med militär från andra länder där samtliga utom Finland är medlemmar i Nato retar upp olika grupper i Sverige. Vi kan nu märka hur aktiviteterna har ökat i media och inte minst på nätet. Det finns förvisso ärligt pacifistiska grupper som motsätter sig våld av alla varianter och hellre offrar sitt eget liv än att ta till vapen eller förvarar sig själv med våld. Dessa utgör dock endast en liten minoritet. Men så har vi också de politiska motståndarna till samarbetsövningen som hatar allt vad som har med den fria demokratiska västvärlden att göra. Man hatar Nato, man hatar USA man hatar allt som stärker och bevarar det fria väst. Och det är ingen samlad grupp som nu svärtar ned, misstänkliggör och med allt som står i deras kraft söker splittra Sverige än mer än vad landet redan är. Där finns de traditionella USA-hatarna, den hårda vänstern som fortfarande bekänner sig till kommunismen och vill uppå ett revolutionärt tillstånd i Sverige, den anarkistiska våldsbenägna vänstern, och icke att förglömma en hård känna av islamister som ser allt i väst som sina fiender. Vi får heller inte missa gruppen av nostalgiskt naiva vänstersocialdemokrater med Olof Palme som idol som drömmer om Sverige som en inflytelserik nation i FN bland de neutrala och alliansfria länderna där den demokratiska statusen är ointressant.

Det blir mycket mer att läsa i tidningar och på sociala medier att ta till sig nu, under och efter övningen om dess ”verkliga” syfte och vems intresse Sverige nu går. Anklagelserna på nätet har börjat och jag vet inte allt vad vi som tycker övningen är bra kallas och anklagas för att vara. Det senaste jag såg är att vi är ”Trumplakejer”.

Övningen ska genomföras i luften, på marken och till sjöss. Förband i hela Sverige är involverade men där övningen blir mest märkbar är i Mälardalen, Stockholm, på och runt Gotland samt i Göteborg. Övningarna är planerade att genomföras också utanför Försvarsmaktens egna övnings- och skjutfält.

Aurora 17 är den första och största försvarsmaktsövningen på mer än 20 år. Samtliga vapenslag och över 19 000 kvinnor och män, en fjärdedel från Hemvärnet, ska delta. Också ett stort antal myndigheter deltar. Och som Johanne Hildebrandt slog fast i Svenska Dagbladet – inget fel med övningen, enda felet är att den inte kommer förrän nu!

Vad som måste göras är att bemöta den massiva propagandan.  Och den måste bemötas från så många som möjligt som vill se ett fritt, demokratiskt och självständigt Sverige också i fortsättningen. Många tycker säkert det är stora ord jag använder – och det är det. För den värld vi lever i, det som händer i Sverige och i vår omvärld är verklighet. De är inte påhittade hot som vi står inför, de är otäckt verkliga. Det är viktigt att visa, inte minst i media, att övningen har ett starkt stöd. Från den vanlige gräsrotsväljaren och upp i de högsta beslutande instanserna.

ROLF K NILSSON
Medborgerlig Samling

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Regeringen, M och C saboterar Sveriges luftförsvarsförmåga

”Ekonomiskt sabotage, försvarspolitiskt sabotage och politisk ansvarslöshet på en och samma gång.”Gripen

/DEBATT/ När självgodheten, som de ingående partierna i den senaste försvarsöverenskommelsen nu präglas av, lagt sig något så kanske det finns de som inifrån dessa partier kan påpeka det försvarspolitiska och ekonomiska vansinnet i att skära ner det svenska flygvapnet till 60 flygplan och stoppa detta totala felgrepp. De hundra flygplan försvaret har idag är redan i kvantitet ett allt för litet antal för att täcka behoven, att försvara svenskt territorium och kunna bidra till internationella insatser.

Liberalerna och Kristdemokraterna hade det goda omdömet att ställa sig utanför överenskommelsen som presenteras som en försvarssatsning. Det är ingen försvarsatsning, det är ett försök att fylla några av de många hål som finns i försvaret. Men extrapengarna räcker inte till för att fylla alla. Och det blir sannerligen inte bättre av att socialdemokrater, mijöpartister, moderater och centerpartister kommer överens om att sabotera det svenska flygvapnet.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet undrar liberalernas Jan Björklund och Allan Widman ”Vilken förändring i hotbilden motiverar denna massiva nedrustning av svenskt luftförsvar? Har Östersjöområdet blivit fredligare de senaste åren så vi nu kan sänka garden?”

De 100 JAS Gripen plan som flygvapnet idag förfogar över är moderna och fullt funktionsdugliga. Men nu varken duger eller behövs de längre enligt regeringen och deras borgerliga stödpartier.

Det är lika mycket ett ekonomiskt vansinne som ett försvarspolitiskt att skrota JAS-planen.

Bara en mindre del av de plan som flyger idag har flugit mycket mer än 1000 timmar. Planen har en medelålder på mellan sju och åtta år. Ett stridsflygplan är konstruerat för runt 8 000 flygtimmar och i väst används planen i mellan 30 – 40 år.  USA:s flygvapen har en medelålder på drygt 28 år för sina stridsplan. Israel flyger plan som är mellan 30 och 40 år gamla. Att plocka de runt 100 JAS planen ur verksamhet och ta vara på enstaka delar ur dem är rent sabotage. Ekonomiskt sabotage, försvarspolitiskt sabotage och politisk ansvarslöshet på en och samma gång.

I många av våra svenska kommuner finns det möjlighet för medborgarna att skicka in så kallade medborgarförslag som sedan fullmäktige måste behandla. I det läge vi befinner oss i nu skulle man önska att det fanns en möjlighet för varje enskild medborgare att kräva en förtroendeomröstning, en möjlighet att vissa missnöjet med de riksdagsledamöter som ställer sig bakom försvarsabotaget och slöseriet med skattemedel.

Det ligger en beställning från staten på 60 nya JAS-plan av modell E. En modernare, bättre och dyrare variant än de som nu flyger. Men vad som man än en gång glömmer bort är att när det gäller tillgången till vapen så är kvantitet också en fråga om kvalitet för ett modernt försvar. Det svenska flygvapnet behöver fler flygplan. Det enda raka att göra är att behålla de hundra flygplan som finns idag och fullfölja beställningen av 60 nya. Då får vi åtminstone 160 plan att förfoga över.

Björklund och Widman påpekar riktigt att det också behövs piloter, baser, verkstäder, beväpning, radarstationer och en hel del annat för att man ska kunna hålla dessa 160 plan i luften. Visst så är det och då måste de pengar som behövs för detta tillföras.

För 20 år sedan hade vi en försvarsbudget i Sverige på två procent av BNP. Då såg hotbilden helt annorlunda ut än idag. Och idag är vi på väg, om vi inte redan är där, mot under en procent av BNP.

Sverige behöver för att nå upp till en rimlig försvarsnivå avsätta 2,5 procent av BNP.

Regeringen och dess stödpartier vill tala om försvarssatsningar, medan det i praktiken fortfarande är en fortsatt nedskärning man kommit överens om.

Björklund och Widman skriver ”Att ha ett starkt försvar är en kärnuppgift för staten, det handlar i grunden om att skapa trygghet för oss alla som bor här, att försvara vår demokrati och vår frihet.” Och några rader längre ner fortsätter de ”Försvaret behöver mer. Ansvar är inte att fylla hålen i försvarsbudgeten. Ansvar är att stärka den svenska försvarsförmågan.”  Man kan inte annat än att hålla med.

ROLF K NILSSON
Medborgerlig Samling

3 kommentarer

Filed under Okategoriserade

Försvarsuppgörelsen en Potemkinkuliss – skulle behövts det dubbla

Varje extra krona till försvaret är bra. Åtta miljarder är bättre än regeringens bud för 2018-2020. Men det skulle behövts det dubbla i ett första skede för att stoppa den reella nedrustning som pågår. Sedan behövs ytterligare medel för att bygga upp försvaret till en standard som är acceptabel.

Vi har i radio och TV fått höra och se hur de ingående överenskommelsepartierna vitt och brett lägger ut texten om hur mycket detta betyder för försvaret. Hur mycket mer som kan göras och att det nu skickas viktiga signaler till omvärlden att Sverige satsar. Det tyska uttrycket ”quatsch” passar bra in för att beskriva detta skådespel.

Fortfarande gäller att vårt svenska flygvapen ytterligare ska reduceras. Från 100 plan till 60. Det är politiskt ansvarslöst att gå in för denna nedrustning av flygvapnet. Att i detta läge slå sig för bröstet och hävda att man gjort något fantastiskt är bara pinsamt.

Svensk försvars- och utrikespolitik har under lång tid gått ut på att försöka uppnå samförstånd mellan så många partier som möjligt i riksdagen. Och visst kan jag hålla med om att enighet om försvarspolitiken ger en stark signal utåt – om det nu hade varit ett starkt försvar som det funnits enighet om. Men det är det inte. Försvarsuppgörelserna har alltid slutat i att försvaret får mindre pengar än vad som behövs.

När nu centern och moderaterna enats med regeringen om, otillräckligt mer pengar för landets säkerhet, legitimerar man det underdimensionerade försvaret. Samförståndet har varit viktigare än att tillföra försvaret vad som behövs. Men då ansvarslöshet är bland de värsta en politiker vill bli anklagad för så enas man i ett gemensamt skådespel om hur bra det man nu kommit fram till är för Sverige. Men en enad borgerlighet hade sannolikt kunnat få en majoritet i riksdagen med sig för ett högre anslag.

KD-ledaren Ebba Busch Thor konstaterade efter att henens parti lämnat förhandlingarna att ”Intresset ligger mer i att hålla nere nivån, snarare än att diskutera vad försvaret ska ha för förmåga och hur vi skapar långsiktigt hållbara nivåer.” Och det är illa, mycket illa.

Försvarsminister Peter Hultqvist är nöjd med uppgörelsen. KD som lämnade förhandlingarna tycker han ”smiter” från sitt ansvar. Men de som smiter från ansvaret är regeringen och de partier som gått med på lägre belopp än vad som krävs. Moderaterna måste bevisa att allt prat senaste tiden om ett starkare försvar är mer än just prat. Partiet har mycket att bevisa för att åter kunna bli trovärdigt när det gäller försvarspolitiken. Att Anna Kinberg Batra fick gehör för sitt krav från Almedalen att hennes parti skulle hoppa av samtalen om inte två miljarder extra tillfördes hjälper inte. Det krävs mycket mer. När partierna kom överens i vårändringsbudgeten 2017 fick försvaret 500 miljoner efter att fem partier enats om detta. Det är i detta sammanhang felräkningspengar. Och det är väl detta som försvarsuppgörelser och samtal alltid kunnat komma överens om – hur lite pengar försvaret ska få och sedan gömma sig bakom en parlamentarisk ”enighet”. Låt regeringen stå för ansvaret för ett försvar som det satsas allt för lite pengar på, det ska inte borgerliga politiker behöva bidra till.  Men det är kanske så den nuvarande borgleriga oppositionen vill ha det – en enighet också för den att gömma sig bakom. Och det går tydligen bra, även om det är en Potemkinkuliss.

ROLF K NILSSON

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

”Förväl till moderaterna” 2008 – 2014

Samlade krönikor, kolumner, reflektioner från 2008 till och med 2014. Majoriteten av texterna är tidigare publicerade i bloggen ”Tradition & Fason”  2008 – 2011 och i bloggen ”Kontur” 2012-2014.   Det finns också ett antal texter hämtade från mina personliga bloggar.  Texterna kan läsas här:  http://rokrini.se/Farv%C3%A4l%20till/text/index.html#page/1 En del II kommer med texter från perioden 2015 – 2016.

ROLF K NILSSON

 

Lämna en kommentar

16 augusti, 2017 · 12:48

Snart officersbrist i försvaret

Trots det prekära läge som Sveriges försvar befinner sig i, trots det ryska skramlandet med vapen, trots de kränkningar och det spionage som pågår mot Sverige och svenska intresse är försvarsdebatten i Sverige låg och oengagerad.

/DEBATT/ Den svenska försvarsdebatten är som ett regn i Sahara. När det väl kommer resulterar det i en grönska och växtlig prakt som inte liknar något annat. Men kommer det inte mer regn så försvinner den snabbt igen. Varje gång det kan konstateras att det svenska försvaret inte räcker till och att allt för lite satsas på det får vi en snabb, kort och intensiv debatt. Sedan händer inget och då blir det så torrt, så torrt…

Den försvarsdebatt som pågår i Riksdagen är mest en kuliss. Men några undantag så är partierna tämligen överens. Inte minst konstruktionen med en nästan alltid enig försvarsberedning är garanten för detta. När försvarsberedningarna kommer med sina rapporter och de processats av regeringen har det redan skett en scenförändring i omvärlden, så när besluten klubbas i Riksdagen är de redan passé. Lägg ner försvarsberedningen. Det behövs ett modernare och effektivare instrument.

Om det är illa i Riksdagen så är det ännu värre på lokal och regional nivå. Var finns försvarsdebatten i Skåne? Var finns den i Västsverige? Vem talar idag om försvarsbehoven i Norrland? Det pågår förvisso en försvarsdebatt på Gotland men också där med ett allt för oengagerat politiskt deltagande. Det svenska försvaret är en fråga som rör alla. Därför borde också betydligt fler ställa de krav på politiken som måste ställas när det gäller resurser och närvaro.

Misstag av kolossalformat
Om det var rätt eller fel får framtiden avgöra. Men själv är jag övertygad om att det var ett misstag av kolossalformat att lägga värnplikten i malpåse. Och inte blev det bättre av att det som skulle ersätta värnplikten hölls på en näst intill anorektisk nivå. Antalet heltidssoldater och officerare var för lågt, antalet frivilliga kontraktssoldater var för lågt och det antal som skulle utgöra Hemvärn och nationella skyddsstyrkor var också det satt allt för lågt. Detta samtidigt som civilförsvaret å det grövsta försummades. Intresset från riksdag och regering att på bredden informera om behovet av soldater i alla kategorier och visa på de möjligheter som fanns har varit i det närmaste obefintligt. Det har funnits enskilda som opponerat sig, men de har varit lätt att räkna.

Så lite socialdemokrat jag än är kändes det bra när man från regeringen kom med beskedet att värnplikten skulle aktiveras. Men så blev det snabbt helt fel. Det var inte alla som skulle kallas in för värnpliktsutbildning. Den skulle förvisso vara könsneutral. I april och maj fick den yngsta möjliga åldersgruppen, den som fyller 18 i år, brev från Beredskapsmyndigheten (drygt 90 500) där de skulle svara på frågor om sig själv. Det var 84 200 som svarade på frågorna. I juni kallades 6 100 av dessa till mönstring. Av de som mönstrar plockas 1 500 ut för att genomgå en nio eller elva månaders grundutbildning. Nästa år ska en ny kull plockas ut.

Officersförbundet varnar
Nu varnar Officersförbundet för det som nog redan stått klart för de flesta med lite intresse av Försvarsmakten att det råder brist på officerare som ska utbilda de inkallade. De officerare som finns idag har andra arbetsuppgifter. Det går inte att göra om dem till trupputbildare utan att det uppstår nya problem. Det finns för få officerare med rätt kompetens. Inte heller får man glömma bort den stora grupp av officerare som snart går i pension. Ingenting har gjorts – trots att riksdag och regering har känt till detta – länge. Men ingenting har gjorts.

Det räcker inte med att det svenska försvaret har den bästa möjliga tekniska utrustningen och materielen. (Vilken också när det gäller kvantitet är otillräcklig.) Det behövs avsevärt fler aktiva soldater, sjömän och officerare i det svenska försvaret.

Jag vill tro att återupplivandet av värnplikten beror på att den behövs när det gäller att bemanna att försvar som kan bita ifrån. Tyvärr pekar inte antalet värnpliktiga som man ska utbilda på detta. Kanske är det så illa som man fruktar från Officersförbundet att det är för att spara pengar. Även om antalet är lågt så medför de inkallade värnpliktiga ytterligare problem. Officersförbundet går nu ut och varnar för bristen på lokaler.

Värnplikten behövs
Jag vill i första hand ha värnplikten för att den behövs. Jag vill ha den för att det är en synnerligen god medborgarutbildning och för att den för med sig positiva samhällseffekter vi idag saknar. Givetvis ska värnplikten omfatta alla och inte som man nu tycks nöja sig med, någon procent. Värnpliktstjänstgöringen får aldrig framstå som orättvis eller som ett straff. Värnplikten behöver reformeras i jämförelse med hur den tidigare var och det behövs såväl en militär som en civil del.

Precis som för polisen krävs det för dem som satsar på att bli militär på heltid en lön som motsvarar såväl arbetsinsats som riskerna arbetet för med sig.

Försvaret måste få kosta. Det behövs såväl materiel som soldater. För den som väljer officersyrket måste det i utbildningen och i tjänstgöringen också finnas inslag som ger en civil meritering.

De kostnader som redovisas för Försvarsmakten är kostnader där en stor del går tillbaka till staten i form av skatter, hyror och olika former av ersättningar. Det måste finnas möjligheter att lagstiftningsvägen göra slut på denna rundgång så att de pengar som satsas på försvaret också går till försvaret och inte tillbaks till statskassan bakvägen. Detta ger en helt felaktig bild av vad vi satsar på försvaret. Denna rundgång är lika bisarr som att kostnaden för kost och logi dras från lönen för de soldater som är under utbildning.

Tyvärr är varken alliansens partier eller socialdemokraterna trovärdiga när det kommer till satsningar på försvaret. De ”satsningar” som högljutt basunerats ut, inte minst från moderaterna, är i sammanhanget försumligt. Även om varje ytterligare satsad krona på försvaret är bättre än det som erbjuds idag.

ROLF K NILSSON
Medborgerlig Samling
Helsingborg

(Rolf K Nilsson, skriftställare, f.d. chefredaktör Gotlands Allehanda, fd riksdagsledamot för moderaterna, från 2017 medlem i Medborgerlig Samling)

 

4 kommentarer

Filed under Okategoriserade