Ville Reinfeldt att alliansen skulle sluta med honom?

Även om en majoritet av riksdagens ledamöter har åsikter som är oantastliga, politiskt korrekta och inte stör någon speciellt så har denna majoritet inte mandat att skriva ner statusen på ledamöter som tillhör en minoritet och företräder idéer och åsikter som är extrema, politiskt inkorrekta och till och med tämligen avskyvärda.  

Det finns två partier i riksdagen som skiljer sig från övriga om man ser till deras historia och idétradition. Det är Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Det ena partiet behandlas som paria av alla övriga partier medan det andra lämnas företräde överallt. I den svenska riksdagen är det mer acceptabelt att hämta sin inspiration från de röda diktaturerna än från de svartbruna. Det borde inte vara så. Oavsett totalitär idékälla är det samma andas barn och det borde ligga i de demokratiska partiernas intresse att hålla samma distans till dessa partier när det gäller närmare samarbete.

En skandal i skandalen är att det till och med gick så långt att man från alliansen efter valet 2014 krävde att statsminister Löfvén skulle räkna in det gamla kommunistpartiet i sitt regeringsunderlag. Annars skulle alliansen gå emot den nya rödgröna regeringen. Ett ultimatum från de borgerliga partierna att en socialdemokratisk regering ska ha inflytande från de gamla kommunisterna – annars får man problem med de borgerliga partierna. Var detta vad de borgerliga väljarna ville ha när de röstade på något av allianspartierna? Nej, det var det sannolikt inte.

Decemberöverenskommelsen kom sedan som pricken över i:et i den demokratiska nedmonteringen. Nu skulle partiledarna göra en överenskommelse utanför riksdagen där man bildade en ny falsk majoritet bestående av S, MP och V. Alliansen lovade då att lägga sina röster så att oavsett vad SD tyckte skulle det inte bli så att den verkliga majoriteten i riksdagen skulle hota den rödgröna regeringen. Alliansen garanterade att trots att man kunde få majoritet så skulle man inte utnyttja denna möjlighet för att genomdriva en borgerlig politik. Om en enskild borgerlig ledamot hade gjort samma överenskommelse med den socialistiska rödgröna regeringen hade denne med all sannolikhet, och med rätta, blivit utesluten ur sitt parti.

Hur Decemberöverenskommelsen dog på pappret är historia. Att DÖ, trots att den skrotades, lever kvar är en demokratisk tragedi. Vid ett flertal tillfällen hade allianspartierna kunnat lägga förslag i riksdagen som SD – utan några motprestationer – skulle ha röstat på.

Vad vi nu ser i Sveriges riksdag är hur många av de bra beslut som klubbades under alliansregeringen monteras ner och ersätts med misslyckad återanvänd socialistpolitik kryddat med V:s och MP:s ibland lätt märkliga uppfattningar. 

Allianspartierna har under sin hittills korta tid i opposition inte lyckats med att stoppa den rödgröna politiken. Man har istället underlättat för att den ska kunna genomföras. Vem bär ansvaret?

För att få någon klarhet i vad det var som egentligen hände efter valet 2014 får vi gå tillbaka till valnatten då statsminister Fredrik Reinfeldt förklarade att han lämnade både statsministeruppdraget och det som partiledare för moderaterna. Besluten kom överraskande.
Nu lämnade Reinfeldt förvisso statsministerstolen, men partiledarposten hängde han fast vid i flera månader utan att agera som partiledare. Han var partiledare till namnet men han ställde aldrig upp på partiuppdrag som borde utföras av partiledaren. Dessa lämnade han till sin, av sig själv, utsedda efterträdare Anna Kinberg Batra. Ganska typiskt för Reinfeldteran. Att beslut ska förankras nedåt i organisationen blev under Reinfeldt något förlegat, något man inte sysslade med.

Under Reinfeldts självpåtagna timeout som partiledare före sin avgång kom innehållet i Decemberöverenskommelsen till. Det finns de som menar att den kom från Reinfeldts penna, andra har en annan uppfattning. Kanske får vi i framtiden veta hur det förhöll sig.

Men var Reinfeldt tvungen att avgå under valnatten och anse sig besegrad?  Nej, det hade han inte behövt göra eller anse sig vara. Varken moderaterna eller alliansen var besegrad. Vad som hänt under valnatten var att alliansen fått färre röster än de rödgröna understödda av vänsterpartiet. Om SD vid en misstroendeomröstning ställt sig bakom Reinfeldt som statsminister hade vi kanske fortfarande haft en alliansregering. Det hade varit rätt av Reinfeldt att sitta kvar istället för att avgå som statsminister. Detta hade paradoxalt varit det stora problemet för moderaterna – att Reinfeldt suttit stärkt kvar på sin position. Vart hade detta lett regeringen? Och vad hade det betytt för moderaterna? Här kan vi inte annat än spekulera.

Reinfeldt hade kunnat sitta kvar efter valet, men hans agerande tyder på att han fått nog av regerandet och inte ville fortsätta. Med den egoism som präglat Reinfeldts åtta år som statsminister så var det ganska naturligt att han ville att också regeringen skulle gå med honom, vilket ju blev fallet. Han hade kunnat lotsa regeringen över valet, förklarat att han ämnade lämna partiledarposten och låtit arbetet med att hitta en ny partiledare fått ha sin gång. Men det gjorde han inte. Han satt kvar på partiledarposten, överlämnade alla uppdrag som partiledare till sin egen favorit att efterträda honom – moderaternas gruppledare i riksdagen Anna Kinberg Batra. På detta vis styrde han vem som skulle bli hans efterträdare.

Det var Fredrik Reinfeldts frånvaro som partiledare, utan att avgå som partiordförande förrän den 7 mars 2015, som banade väg för Kinberg Batra att utan konkurrens bli ny partiledare. I nästan ett halvår fungerade hon som stand-in för partiledaren när det borde ha varit vicepartiledaren Gunilla Carlssons uppgift. Men då hade inte dessa månader mellan Reinfeldts avgång som statsminister och den extra partistämman blivit den väg som ledde Kinberg Batra till ordförandeposten.

Reinfeldts agerande var ansvarslöst och maktfullkomligt. Ingen i partiledningen hade styrkan att göra vad som vore rätt.
Decemberöverenskommelsen gjorde att Alliansen frivilligt avstod från att utmana den rödgröna regeringen om makten. Den hindrade också den nya moderatledaren från att bli statsminister. Efter Reinfeldt – inget. Var det så Reinfeldt tänkt sig att det skulle bli? Att Alliansregeringens år skulle vara förknippad till honom och ingen annan?

Med facit i hand och den förändring som moderaterna trots allt genomgått efter Reinfeldts försvinnande så har partiet gått åt rätt håll. Inte minst tacksam för detta kan man vara när det gäller försvarsfrågan där nedrustningen med Reinfeldt som pådrivande stoppades. Moderaterna är ännu inte det försvarsvänliga parti man en gång var. Men förhoppningsvis är tiden över då den moderate partiledaren var nedrustningens främste tillskyndare. Men moderaterna ligger fortfarande långt ifrån den försvarsbudget som krävs för att vi ska få ett försvar som klarar de uppgifter den skall enligt besluten i riksdagen. När det gäller försvaret borde moderaterna ansluta sig till liberalernas förslag. Det är inte småjusteringar i budgeten som krävs, det är en rejäl ökning.  Och det har liberalerna förstått.

Tyvärr finns misstänksamheten kvar hos den moderata partiledningen för självständigt tänkande riksdagsledamöter. Man vägrar se dessa som en tillgång. Istället är det möjliga hot som ska undanröjas. Så länge denna misstänksamhet finns kvar kan moderaterna aldrig nå tillbaka till sin gamla storhet.

ROLF K NILSSON

2 kommentarer

Filed under Okategoriserade

2 responses to “Ville Reinfeldt att alliansen skulle sluta med honom?

  1. AE

    Huvudet på spiken, frågan är bara hur länge alla gammelmoderater skall behöva vänta innan de kan återvända hem, eller känna sig hemma..

  2. Göran Thingwall

    Ja, han gjorde som kaptenen på Concordia, lämnade skeppet först!
    Ynkligt och beklämmande!
    Och sänkte Alliansen!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s