Det värsta som nu kan hända är att Alliansen fortsätter ”hedra” DÖ…

(KRÖNIKA) Efter att kristdemokraternas riksting med mycket stor majoritet sagt nej till decemberöverenskommelsen och moderatledaren Anna Kinberg Batra förklarat att DÖ nu var död var det nästan så man kunde känna draget från kappvändarna som snabbt bytte åsikt om överenskommelsen. Egentligen hade dom aldrig gillar den… Den politiska ryggradslösheten slår nya rekord.

Allt var fel med DÖ. Tankarna bakom den, det man trodde den skulle åstadkomma till hur den presenterades och beslutades var fel, fel och åter fel. Den avslöjade en maktfullkomlighet som inte hör hemma i vår svenska demokrati. Den avslöjade ett förakt för riksdagen och dess ledamöter. Och den avslöjade en acceptans hos en mycket stor del av riksdagens ledamöter för odemokratiska beslut som man var mer än villig att ställa sig bakom och öppet ge sitt stöd. De som vägrade ordna in sig i ledet och protesterade mobbades, isolerades och frystes ut. Men inte bara riksdagsledamöter utsattes för denna icke-demokratiska behandling. Själv, på den undanskymda position jag befinner mig, har jag anklagats för illojalitet med det parti jag i över 45 år varit medlem i. Parti”vänner” har slutat hälsa på mig och andra har brutit kontakten.

Andra vilka, precis som jag, beslutat att öppet föra fram kritik mot DÖ har också drabbats. Varningar från partivänner att man ska tänka på den fortsatta karriären. Varningar att det kanske inte är lämpligt att dyka upp på partimöten allt för nära i tid då man figurerar i en DÖ-kritisk intervju eller debattartiklar. Rekommendationer att inte uttrycka sina åsikter i media…

Toppstyrningen
Hur kunde DÖ accepteras med bara få, men högljudda, protester inom den moderata partiapparaten? Hur kunde så många i andra frågor oftast kloka partiföreträdare gå ut och försvara DÖ? Och hur kunde den stora majoriteten av partiföreträdare välja att tiga sig igenom dessa månader? Givetvis handlar det om den osunda toppstyrning som växt sig allt starkare inom moderaterna där tjänstemän och inte minst riksdagsledamöternas politiska sekreterare har i uppdrag att rapportera till sina chefer om ”deras” ledamöter är oppositionella. Detta är inte värdigt ett demokratiskt parti? Toppstyrningen och det ständiga prisandet av partiledningens klokskap har gjort att det öppnat för en kultur där man slutar hälsa, där företrädare fryses ut, där mobbing får förekomma och där kritik ska tystas ner. Utan toppstyrningen hade decemberöverenskommelsen aldrig kunnat genomföras från moderat håll. Att DÖ har dött är bra. Men det räcker inte. Ledarkulten, toppstyrningen, straff- och belöningsmetoderna måste också förpassas till samma skräphög som DÖ.

Första gången jag skrev om Decemberöverenskommelsen var den 28 december 2014. Ingenting som har hänt sedan dess som gör att jag idag backar på en enda rad av vad jag då skrev. https://rknmedia.com/2014/12/28/decemberkapitulationens-foljder/

Myterna som försvarat DÖ har varit många. Men ingen har i demokratisk mening varit hållbar. Att utanför parlamentet komma överens om hur ett antal partier ska dela på makten – oavsett om de är i majoritet eller inte – är ett märkligt sätt att respektera folkviljan.

Att göra det enkelt för en minoritetsregering kanske låter bra. Men det har ingenting med demokrati att göra. Att ett visst antal partier har en gemensam uppfattning att de, genom sin majoritet, ska hålla ett eller flera partier utanför regeringsmakten är fullt möjligt och ibland även tillrådligt. Men att ignorera och agera som om de partier man inte tycker om inte existerar och dessutom har flera hundratusen väljare bakom sig kan man bara inte göra. Medborgarna som röstat på sverigedemokraterna och på vänsterpartiet finns och deras rätt att bli hörda i riksdagen kan man inte ifrågasätta eller neka dem. Däremot kan man inte, med demokratin i behåll, agera som om de inte finns.

Hellre hoppande majoritet
Hellre ser jag en minoritetsregering med stöd av hoppande majoriteter än en minoritetsregering på DÖ-grund. Allra helst ser jag en alliansregering med egen riktig majoritet. Det går inte att konstruera egna majoriteter genom att låta bli att räkna de ledamöter i riksdagen man inte tycker om. Vill man undanhålla SD makt och de egna rösterna inom alliansen eller S/MP inte räcker till för att få en egen majoritet då måste man förhandla över blocken.

Om jag har en politik som jag är helt övertygad om är den bästa för Sverige då finns det inget som hindrar att jag accepterar röster i riksdagen från såväl vänsterpartiet som från SD. Om dom är villiga att stödja något som är bra – ja, då är det bra. Det handlar inte om förhandlingar, det handlar inte om att köpslå. Det handlar om att ta emot ett passivt röststöd. Det DÖ gjorde var att ge vänsterpartiet mer makt än det partiet någonsin haft. Vänsterpartiet kunde genom DÖ, med alliansens godkännande driva igenom vilka frågor som helst i ett köpslående med S/MP-regeringen. Att Alliansen släppt fram detta är klandervärt. Vänsterpartiet har precis som SD mycket kvar att bevisa innan man kan sitta med i en regering. Det räcker inte med ord förklara att man tagit avstånd från sitt politiska arv. Det måste bevisas med konkret handling över tid.

DÖ visade med sorglig tydlighet att det finns ett enormt glapp mellan våra folkvalda och väljarna. Alliansen tyckte det var acceptabelt att landets ekonomiska politik försämrades för miljoner människor än att man försökte driva igenom sin egen politik. Det var bättre att människor får högre skatter, att priserna höjs, att de blir sämre förhållanden på arbetsmarknaden när det gäller att anställa, att det ska kosta pensionärerna mer att tjäna pengar, att det blir dyrare att anställa ungdomar mm, mm. För allt för många ”vanliga” människor med normala inkomster betyder den röd-gröna budgeten katastrof. Det finns inga marginaler att ta på. För våra beslutsfattare i riksdagen blir det marginella förändringar i vardagslivet. Att svika väljarna och inte ens försöka driva igenom den politik som man är övertygad är bäst för flest människor borde Alliansen be om ursäkt för. DÖ borde vara död nu. Men erfarenheten säger att vi inte vet förrän vi har sett att det är så. Jag hoppas vi kan lita på Batra, Björklund och Lööf när dom säger att DÖ inte längre finns. Det värsta som skulle kunna hända nu är att Allianspartierna fortsätter ”hedra” decemberöverenskommelsen trots att den inte finns mer. Detta skulle i praktiken betyda att man serverar SD ännu fler missnöjda väljare.

ROLF K NILSSON

Lämna en kommentar

Filed under Krönika

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s